Karta över Vikingastaden

Vikingastaden i Foteviken är skapat för att försöka ge miljöbilder av hur ett tättbebyggt samhälle kan ha tett sig under sen vikingatid - tidig medeltid. Successivt bebyggs området och det antar alltmer ett stadsliknande samhälle.

En halvcirkelformad vall omger bebyggelsen i Vikingastaden. Vallen öppnar sig mot Höllvikens strand i väster. I söder och i norr finns två stadsportar och mellan dessa, parallellt med stranden löper stadens huvudgata. Från denna går små streden eller gyder ner i bebyggelsen öster om huvudgatan. Här ligger hus av olika dimensioner tätt samlade. Framför en stor hallbyggnad finns en öppen samlingsplats.

► Hämta karta över museets område som PDF dokument


Utanför stadsvallen

Strax utanför Söndreport finns en enklare bebyggelse. Ut mot havet ligger  Uzis grophus med tockahuset. 

1. Grophuset (Uzis hus)

Grophus var vanliga under vikingatiden. Huset, på ca 4 x 5 meter, är till hälften nedgrävd i marken. Ofta finner arkeologerna lertyngder till upprättstående vävstolar i dessa hus vilket tyder på att de använts som hantverkshus. Eldstäder är inte vanliga varför husen endast bör ha fungerat som arbetsplatser under den ljusare årstiden. På vintern var funktionen kanske lagringshus. En väggfast arbets- och/eller sovbänk löper utmed ena långsidan. Rester efter sådana jordbänkar med träramar har påträffats vid utgrävningar, bl.a. i Fosie i Malmö.

2. Tockahuset

Djur fordrar skötsel och omtanke. Självklart var därför en av de första byggnaderna i Vikingareservatet ett djurhus. Vad vore skånsk mat utan hönsen och äggen. "Tocke" är ett gammalt namn för tupp. Och visst gals det kring detta hus. Ett mycket enkelt byggt hus i den typiska skånska lerkliningsstilen. På vikingasätt går taksparrarna ner i marken utanför väggarna.


Väster om vägen

Innanför Söndreport finner du på den västra sidan utmed havet Garvaregården med det lilla rökeriet och fiskarstugan. Längre norrut ligger vakttornet vid den norra stadsporten.

3a. Garvaregårdens boningshus (Öivinds hus)

Ett resvirkeshus byggt av solid ek. Väggarna är konstruerade med dubbla stående plankor. Originalet upptäcktes vid arkeologiska utgrävningar av vikingastaden Haithabu in Schleswig, Tyskland. Originalet hade troligtvis någon form av isoleringsmaterial mellan stavplankorna. Här har tång använts som isolering då det är vanligt förekommande längs de skandinaviska kusterna och inte ruttnar, till skillnad från halm.

3b. Garvaregården: Fiskarestugan

Litet trähus vars förlaga funnits på stenristningar. Den lilla stugan är byggd enligt bulteknik med liggande plankor med flätverk och lera. Taket når nästan ner till marken och bildar med inner- och ytterväggarna extra förrådsutrymme runt stugan.

Eldstaden placerad på stengolvet och bänkarna fästa i väggen skapar genuin Vikingatida atmosfär.

3c. Garvaregården: Rökeriet

Rökeri för konservering av kött och fisk. Innuti det innre rummet hängs köttet eller fisken medan rök stiger frÃ¥n eldstaden pÃ¥ golvet. Det tar tvÃ¥ till tre timmar för fisken att bli färdig, och ungefär sex timmar för kött. Innan rökning hängs köttet och fisken pÃ¥ tork i den lilla förkammaren. De flätade väggarna tillhandahÃ¥ller perfekt klimat för detta. Torkningen är  viktig för att förhindra fisken frÃ¥n att bli mjuk och falla ner frÃ¥n krokarna under rökningen.

4. Försvarstornet

Stadens försvarstorn på sin högt belägna position vid norra stadsporten har flera funktioner. Dels kan man spana efter inkommande faror både landvägen och sjövägen via Höllviken och Öresund. Tornet låter även stadens styrande hålla koll på resande till och från staden så tullar och skatter betalas, och få en överblick av vad som sker inom staden.


Öster om vägen

Utmed huvudgatan ligger Lagmannens hus och strax bakom ligger hallen Tinghöll. Utmed Lagmanssträdet ligger vävaregÃ¥rden. Bredvid denna ligger ett magasinshus följt av bagaregÃ¥rden. Längre österut ligger smedjan. Vid Köpmanssträdet ligger den stora köpmansgÃ¥rden, torgplatsen och pilegÃ¥rden.

5a. Lagmansgården

Med lag ska land byggas. Dessa magnifika ord sades redan av den danske kungen Valdemar Sejr före hans död år 1241. Vikingareservatet vid Foteviken har givetvis sin egen lagman och han bor i ett värdigt hus. Två rum ger möjlighet för gäster att i stor nåd få sova över i detta hus. Givetvis får alla de brudpar som viger sig i Tinghöll på Foteviken använda huset som brudgemak. Långväggarna är uppförda i liggande ekplankor, s.k. bulteknik. Gavlarna är i lerklinat korsvirke.

Huset har fÃ¥tt en tillbyggnad av ett mindre hantverksskjul för framställning av glaspärlor och bärnstenssnide .

Olof myntslagare vill vara kvar i boningshuset och inte flytta ut till det enkla skjulet på gården.

5b. Glaspärlor och bärnstensboden

Enkel verkstadsbyggnad för tillverkning av glaspärlor och bärnstenssnideri i anslutning till Lagmannens hus.

6. Tinghöll

Tinghöll ligger centralt i staden och är den hall som Kung Björn håller ting och gästabud i. Långhuset är baserad på byggnadstekniken hos bland annat norska stavkyrkor samt utifrån beskrivningar från isländska skrivna källor. Tinghöll är ett treskeppigt hus med två dörrar. Längst långsidorna finns det ett flertal fönsterluckor för ljusinsläpp. Fönsterluckorna och de tre vindöjorna i taket är funktionellt som ventilation, det ska bidra med intag av frisk luft samt som utflöde av rök. Rökluckan borde vara större, men om det eldas med lagom stora pinnar i eldstaden belägen i mitten av konstruktionen så går det att vistas i Tinghöll under en hel gilleskväll.

7. Vävaregården

Vävaregården är byggd med väggar av lerklinat korsvirke med flätverk. Denna typ av hus var troligen typiska för stadsbebyggelse under sen vikingatid. Innuti finns en rökkanal-ugn som håller huset varmt även de kallaste vinternätter.

8a. Bagaregården: boningshus

Förlagan för boningshuset hittades vid arkeologiska utgrävningar i Lund, daterat till 1000-talet e.kr. Huset är byggt i resvirkesteknik. Mellan jordgrävda stolpar har intappade syllträn placerats och i rännor i dessas översidor är de vertikalt stående väggplanken fästade. Det hela låses med ett hammarband i väggens överkanten. Husets gavelrösen består av plank lagda i klinkteknik. Samtliga hopfästningar är gjorda med tränaglar. Takbalkarna är dekorerade med snidade drakhuvuden, ett av vikingarnas favoritmotiv. Vad det gäller möblerna är de nuvarande alltför primitiva för en sådan här byggnad. Kombinerade sov- och sittbänkar måste ha funnits. I dag leder en stolpstege upp till det låga loftet och här finns möjligheter för sovplatser. Eldstadens placering verkar i de flesta vikingatida stadshus ha varit i gavelhörnet till den vägg där ingångsdörren fanns. Genom att avskärma eldstaden med en utskjutande trävägg och dessutom montera en rökkåpa av trä som når upp genom loftet till själva takpanelen, har en bra ventilation erhållits.

8b. Bagaregården: Magasinshuset

Med endast ett litet gatt emellan ligger magasinhuset tätt upp mot boningshuset. Detta hus är uppfört i korsvirke med lerklining dvs. det är ett för den skånska slätten relativt traditionellt hus. Denna typ av hus med lerklinade väggar går tillbaka till bronsåldern och är givetvis ett utslag av en byggnadsteknik som tillgripits när landskapet varit skogfattigt. Taket i magasinshuset har försetts med speciella, längsgående bjälkar med stora hål. Yttertaket av träplank har på detta sätt uppdelats i en nedre och en övre del. Förlagan är en huskonstruktion i Lund. Genom detta förfaringssätt vinner man flera fördelar. I stället för långa och troligtvis dyra träplank har man kunnat använda sig av kortare byggnadsmaterial. Takhålen har kunnat tjäna som ljusinsläpp men kanske främst som lufthål och som rökhål vilka legat skyddade från nyckfulla vindar.

8c. Bagaregården: Bageriet

Bageriet har placerats längst ner i gården p.g.a. den större brandfara som måste ha funnits för ett dylikt hus. Hur ett bageri sett ut under vikingatiden vet man inte men sagorna omtalar ofta sådana här byggnader. Att det existerat både härd och ugn i husen torde vara självklart. Huset är uppfört i bulverksteknik, dvs av liggande plank mellan stolpar. Som takmaterial har man använt kluvna rundstockar. Nackdelen med trästockar är dock tätningen. Om man urholkar en kluven stock kan emellertid denna användas på samma sätt som den medeltida taktegeltekniken med munk och nunnepanna – två stockar täcker varandra. För att testa denna metod lades denna typ av tak på bageriet. Resultatet är förträffligt. Röken kan lätt ta sig igenom taket medan regnvattnet helt hindras från att tränga in.

Mitt i bageriet finns en stor, lerklinad och fristående bakugn. Bottenplattorna till flera sådan ugnar har påträffats, bl.a. en i Malmö från mitten av 1200-talet.

8d. Bagaregården: Kokhuset

Invid BagargÃ¥rden ligger Kokhuset, där det centrala matlagningen tillreds.

9. Köpmansgården

Köpmansgården består av två sammanbyggda hus, ett boningshus och ett förvarningsmagasin med vindvåning. Boningshuset är byggt enligt lerklinad flätverk stil och magasinet är byggt enligt bulteknik. Boningshuset är hemtrevligt med en rökkanal-ugn, trägolv och eleganta möbler. Den berömda Fotevikentapeten, som avbildar Slaget vid Foteviken 1134, hänger på väggen.

10. Smedjan

Smedjan är byggt med väggar av lerklinat flätverk med trätak och ligger på avstånd från övrig bebyggelse på grund av brandrisken. Huset har två rum, en verkstad och en liten boningskammare för smeden. Brevid huset finns även en liten ugn för järntillverkning.

11. Pilegården

Pilegården är Trälhuset som har rivits och återuppbyggts på ny plats. Trälhuset har ersatts med en lekyta för barnen.
Huset är uppfört med lerklinade väggar i en korsvirkes­stomme av ek. Tak med torv. Enkelt och robust.
Pilegården tillhör Vävargården, här torkas och tillreds det lokalt odlade linet med allt från häckling, bråkning och spinning. Gården är också en naturlig plats för växtfärgning av textilier.

12. Tullboden

Tullboden är ett inslag i staden. Ett enkelt skjul med delvis flätad vägg. Här upptas tullavgift från handels­resande som anländer sjövägen.