Besök oss på Facebook Besök oss på Twitter
Svenska
English

Vikingamaten - en kort bakgrund

Även om vi mest känner vikingarna som ett sjöfarande folk var merparten av befolkningen i Norden under vikingatid först och främst bönder. Hushållen var i regel självförsörjande med en ekonomi baserad på jordbruk och boskaps-
skötsel. Jakt och fiske gav säkert också ett väsentligt bidrag till den dagliga hushållningen, liksom insamling av frö från vilda och ätbara örter, rötter, bär och nötter.

Den viktigaste grödan var det sexradiga kornet, men det odlades också olika vetearter som emmer och enkorn. På åkrarna fanns också havre, råg och ärtor. Mjölet maldes på handkvarnar och användes både till bakning, till gröt och i soppor. Till ölbryggning använde man s.k. mältat korn. Boskapen bestod av får, kor, svin och höns och dessa försåg hushållen med kött, fett, mjölk och ägg.

Genom handelsfärder och kontakter med andra länder fick man influenser utifrån. Så fick man t.ex. kunskap om valnötter, från vilka man utvann olja som kunde användas vid stekning.

Det finns vissa belägg som antyder att maten under vikingatid var tämligen enformig och dåligt kryddad. Den vanligaste kryddan var salt. Maten var heller inte särskilt söt eftersom honung var det enda sötningsmedlet som fanns att tillgå.

Vikingatidens bordsutrustning bestod av fat, skålar och dryckeskärl i huvudsak av trä. Gaffeln var helt okänd. Istället använde man sig av fingrar, sked och kniv. Vid tillagning av mat användes järnknivar, träskedar och träslevar. Man kanske också hade mera provisoriska redskap som t.ex. större avslipade bitar av sönderslagna lerkärl. Dessa kunde användas till att ösa upp mat med. De var dessutom utmärkta redskap att flytta glöd och uppvärmda stenar med.

Viktigast för tillagningen av mat var eldstaden. Denna kunde dels vara en öppen härd, vanligen placerade mitt i rummet, eller en s.k. rökugn. Merparten av maten tillagades i kokkärl av lera. Ibland hade man en askgrop vid sidan av eldstaden. Här har man kanske kunnat steka kött i den här nedskrapade glöden.

Vid kokning av soppa och vatten använde man sig också av s.k. kokstenar. Dessa var knytnävsstora stenar som upphettades på härden för att sedan placeras i kokkärl för kokning av vatten och soppa. Kokstenar blir efter ett par gångers användning sköra och måste därför kasseras. Av denna anledning dyker de ofta upp i det arkeologiska fyndmaterialet

Recept

Vår kunskap om den vikingatida matlagningen är tyvärr inte allt för stor. Det finns inga texter med uppgifter om detta att tillgå, kanske har de inte bevarats eller så kanske de helt enkelt aldrig nedtecknades. Av förklarliga skäl vet man därför inte exakt vilka maträtter som tillagats. Däremot vet man vilka råvaror som fanns att tillgå, samt vilka hjälpmedel som användes vid matlagningen. De recept som följer är rekonstruerade utifrån dessa premisser.

Nu tänder vi eld och börjar laga mat!

Foteviken Kulturcenter

Förutom Fotevikens Museum finns här Höllvikens Bygdegård, Fotevikens stugby, restaurangen Den Fede Gåsen och Skånes Hantverksinstitut samlat under begreppet Kulturcenter. Klicka här för mer information.


Föreningen SVEG
Friluftsmuseerna
Vellinge kommun
EXARC
Follow the Vikings
IMTAL
Destination Viking
Skånes Hantverksinstitut
Medborgarskolan